Svart på vitt listas riskerna med satsningen i Spikbodarna i den fördjupade översiktsplan som nu ska ut på samråd. Det är inga småsaker: förlust av biologisk mångfald, risk för vattenföroreningar och minskade områden för rekreation. Ändå väljer Mittstyret att gå vidare med ett hårt kritiserat förslag. De vill få medborgarna att tro att växthus och datahallar är det enda som kan få staden att utvecklas. Det kan omöjligen vara sant.

Texten kan även läsas på Östersunds-Postens hemsida >

Rapporterna kommer tätt: sportfiskare oroas över hur antalet nattsländor minskat lavinartat. Jägare larmar om kraftigt decimerad älgstam och från många håll kommer vittnesmål om hur pollinerande insekter minskar i rekordfart. FN:s panel för biologisk mångfald varnar: vi har inte råd att förlora fler livsmiljöer. Stora ingrepp i naturen får konsekvenser.

Därför är exploateringen av Spikbodarna så totalt huvudlös.

Men visst är det så att Mittstyret redan vet detta? Riskerna med omvandlingen till industrimark beskrivs tydligt i underlaget till den fördjupade översiktsplanen. Tänker politikerna med berått mod riskera miljö och medborgarnas hälsa för ett prestigeprojekt? De säger att det är ett pris vi alla måste betala för att staden ska “utvecklas och inte avvecklas” – som om det bara finns två vägar framåt: deras väg eller sotdöden.

Det här är ren och skär härskarteknik. Under kommunfullmäktige den 17 juni sa Niklas Daoson att det är “konstigt” att ifrågasätta etableringsplanerna. Kommunledningen och Jämtkraft hävdar att alla som inte stöttar deras vision är bakåtsträvare. Det är arrogant och en farlig hållning som riskerar att tysta en nödvändig samhällsdiskussion.

Vi förstår att Östersund har sina utmaningar med en åldrande befolkning och att det behövs fler i arbetsför ålder som bor här. Men att göra om en känd friluftsstad till industristad kan knappast locka till sig nya invånare – tvärtom lär det avskräcka de som idag ser Östersund som en attraktiv plats att bo på. Har vi råd med det?

Grön omställning innebär inte att göra miljöskadliga ingrepp för att skapa nya industriområden. Östersunds politiker har fastnat i tankevurpan att man kan offra miljön nu för att rädda den på sikt. Faktaresistens får inte styra politiken. Mittstyret måste lyssna på vedertagen forskning, istället för på företagslobbyister.

Vi befarar att det här bara är början. Våra gemensamma utrymmen krymper, bit för bit. Som kompensation erbjuder kommunen omdragna skidspår, nya grillplatser och löpande underhåll som ändå behöver utföras. Det ersätter inte livsviktiga ekosystem och hälsofrämjande naturupplevelser. Och det är ett hån att låtsas som att den blöta torvmarken öster om nuvarande skidspår kan bli nytt friluftsområde.

Det krävs ett stort mod för att offentligt ändra sig i en sådan här prestigefråga. Därför efterlyser vi politiker som tar in obestridliga fakta innan de avgör hela Östersunds framtid. Vi vill ha politiker som vågar backa och erkänna att det här går för fort.

Nu ska den fördjupade översiktsplanen ut på samråd. Vi hoppas att så många som möjligt lämnar in synpunkter på den, och att vi fortfarande har möjlighet att påverka. För inte kan det väl vara så illa att allt redan är uppgjort på förhand och att Mittstyret vägrar lyssna på medborgarna?

Att riva upp en redan beslutad översiktsplan för att slippa ta miljöhänsyn skadar allmänhetens förtroende. För att inte tala om hur förödande det är för allas vår natur.

Intressegruppen Rädda Spikbodarna – Marianne Gidén, Linda Karlsson, Lotta Ekström, Henrika Lavonius Wike, Anders Nilsson, Anders Hedlund, Marie Engblad